Kallsådd betyder att du sår frön utomhus i kyla, i en täckt låda (eller öppet), och låter naturen avgöra när det är dags att gro. Med en återvunnen glasslåda eller godislåda får du ett billigt miniväxthus som står ute hela vintern. Fröna får en kallperiod, och på våren kommer små, kompakta plantor som är redo för vårvädret. Här går vi igenom när du kan börja i din zon, vad du kan kallså (både blommor och grönsaker), och hur du gör i praktiken.
Kallsådd blommor: lista på sorter som tål kyla
Kallsådd blommor fungerar bäst med härdiga ettåriga och tåliga fleråriga arter, som i naturen faller till marken på hösten och gror när det blir varmare. Här är sorter som brukar fungera:
- Luktärter (kallsådd luktärter ger tidigare och kraftigare plantor än inomhusförkultur)
- Rosenskära
- Lejongap (täck bara med ett tunt lager jord)
- Kornblomma
- Riddarsporre
- Jungfrun i det gröna
- Vallmo (ytsådd, trycks bara lätt mot jorden)
- Ringblomma
- Aklejor och viol
Zinnia är en chansning. Den är frostkänslig, så plantorna får inte gro för tidigt. Vill du testa, så vänta tills sent i vinter eller tidig vår och låt resten av lådan vara det som är säkert.
Kallsådd grönsaker för tidig skörd
Kallsådd grönsaker passar de grödor som tål kyla redan som små plantor:
- Spenat
- Sallat och rucola
- Rädisa
- Morot
- Ärter
- Grönkål och mangold
- Dill och persilja
Kan man kallså tomater? Det är en chansning. Tomatplantor är frostkänsliga och tål inte att gro ute i april. Det kan fungera för tåliga, småfruktiga busktomater som självsår sig, men räkna inte med det. Om du vill testa kallså tomater så se det som ett experiment, typ som Farbror grön har gjort: https://farbrorgron.se/tomater-kan-sas-ka/
När kan du börja kallså? Datum per zon
Fröna ska inte gro på hösten, så du behöver vänta tills det är tillräckligt kallt. Som tumregel ska jorden vara högst 5 °C. Underlaget från SMHI gäller lufttemperatur, inte jordtemperatur. På hösten är jorden varmare än luften eftersom den håller kvar sommarvärmen, och vi har räknat med att jordtemperaturen är ungefär lufttemperaturen + 2 °C. Utifrån SMHI:s normala månadsmedeltemperaturer för 1991–2020 har vi tagit fram vilket datum luften i genomsnitt går under två trösklar:
- Tidigast (jord ≈ 5 °C, luft under 3 °C): Tidigaste möjliga start. En mild period kan fortfarande få frön som spenat och sallat att gro.
- Säkrare (jord ≈ 2 °C, luft under 0 °C): Jorden ligger då med god marginal under 5 °C och risken för höstgroning är liten.
Datumen är medelvärden och har tagits fram genom att interpolera mellan månadsmedel, så räkna med en osäkerhet på ungefär en vecka. Kust, stadsmiljö och höjd över havet påverkar också. Vänta hellre en vecka extra och mät temperaturen i jorden (se nedan). "Ingen" betyder att månadsmedlet aldrig går under 0 °C.
Zon 1
| Stad | Tidigast (jord ≈ 5 °C) | Säkrare (jord ≈ 2 °C) |
|---|---|---|
| Kalmar | 26 nov | 8 jan |
| Karlshamn | 2 dec | ingen |
| Visby | 1 dec | 23 jan |
| Halmstad | 30 nov | ingen |
| Kristianstad | 1 dec | ingen |
| Helsingborg | 15 dec | ingen |
| Malmö | 11 dec | ingen |
| Lund | 7 dec | ingen |
| Karlskrona | 11 dec | ingen |
Zon 2
| Stad | Tidigast (jord ≈ 5 °C) | Säkrare (jord ≈ 2 °C) |
|---|---|---|
| Jönköping | 11 nov | 9 dec |
| Eskilstuna | 12 nov | 8 dec |
| Karlstad | 10 nov | 4 dec |
| Linköping | 19 nov | 24 dec |
| Västerås | 12 nov | 9 dec |
| Stockholm | 21 nov | 26 dec |
| Södertälje | 16 nov | 15 dec |
| Norrköping | 16 nov | 16 dec |
| Göteborg | 6 dec | ingen |
Zon 3
| Stad | Tidigast (jord ≈ 5 °C) | Säkrare (jord ≈ 2 °C) |
|---|---|---|
| Örebro | 11 nov | 9 dec |
| Sundsvall | 23 okt | 12 nov |
| Uppsala | 8 nov | 4 dec |
Zon 4
| Stad | Tidigast (jord ≈ 5 °C) | Säkrare (jord ≈ 2 °C) |
|---|---|---|
| Örnsköldsvik | 20 okt | 9 nov |
| Borlänge | 1 nov | 24 nov |
| Falun | 30 okt | 21 nov |
| Hudiksvall | 31 okt | 23 nov |
| Gävle | 7 nov | 4 dec |
| Härnösand | 28 okt | 20 nov |
| Borås | 20 nov | 23 dec |
Zon 5
| Stad | Tidigast (jord ≈ 5 °C) | Säkrare (jord ≈ 2 °C) |
|---|---|---|
| Umeå | 21 okt | 10 nov |
| Skellefteå | 19 okt | 5 nov |
Zon 6
| Stad | Tidigast (jord ≈ 5 °C) | Säkrare (jord ≈ 2 °C) |
|---|---|---|
| Pajala | 4 okt | 16 okt |
| Haparanda | 14 okt | 31 okt |
| Luleå | 16 okt | 1 nov |
| Östersund | 19 okt | 7 nov |
Zon 7
| Stad | Tidigast (jord ≈ 5 °C) | Säkrare (jord ≈ 2 °C) |
|---|---|---|
| Vilhelmina | 7 okt | 21 okt |
| Gällivare | 2 okt | 15 okt |
Zon 8
| Stad | Tidigast (jord ≈ 5 °C) | Säkrare (jord ≈ 2 °C) |
|---|---|---|
| Kiruna | 30 sep | 13 okt |
Datumen är tidigaste tidpunkt, inte den enda. Du kan kallså hela vintern så länge du kommer åt att fylla lådan. I norr fryser jorden snabbt, så förbered lådan med fuktig jord i god tid. I södra Sverige blir kallsådd i praktiken en december–februari-historia.
Steg för steg: från tom glasslåda till miniväxthus
Jag bor i Stockholmsområdet och kallsådde i det tidigaste datumspannet (håller tummarna att det inte gror!). Så här gjorde jag.

- Välj låda. En tom glasslåda (1,5 liter) eller godislåda med lock fungerar utmärkt. Välj gärna en låda som tidigare innehöll livsmedel så vet du att den är livsmedelsgodkänd. Diska ur den.
- Gör dräneringshål i botten. Några hål så att överskottsvatten kan rinna ut och fukt kan röra sig in och ut. Utan dräneringshål ruttnar fröna.
- Gör lufthål i locket. Ett par hål i locket ger ventilation, och regn och smältvatten kan sippra in. Locket skyddar mot slagregn och fåglar.
- Mät temperaturen i jorden. Stick ner en termometer i jorden där lådan ska stå. Ligger den på högst 5 °C kan du börja.
- Fukta jorden. Jag använde fuktig jord från en tidigare tomatplanta. Jorden ska kännas som en urvriden tvättsvamp, alltså fuktig men inte blöt. Undvik jord från plantor som varit sjuka.
- Så lite tätare än normalt. Jag kallsår spenat och lägger fröna tätare än vad fröpåsen säger. Kallsådd ger ofta starkare men färre plantor, och tätare sådd kompenserar för att inte alla frön gror.
- Täck fröna. Strö ett tunt lager jord över (cirka 1 cm för spenat, bara en prick för ljusgroare som lejongap och vallmo) och tryck lätt.
- Sätt på locket och märk lådan. Skriv sort och datum med permanent märkpenna.

Var ska lådan stå? Kallsådd i växthus vs utomhus i snön
Båda fungerar. Utomhus går bra och snön ligger som ett isolerande lock. Kallsådd i växthus (ouppvärmt) ger ett par veckors försprång på våren eftersom det blir varmare tidigare, men då ökar också risken för att plantorna kommer upp för tidigt.
Jag placerar lådan i norrläge bakom huset. Där träffas den inte av första vårsolen, som annars kan lura plantorna att gro för tidigt. När det sedan kommer fler kallgrader dör de. I norrläget håller sig jorden kall och jämn tills våren kommer på riktigt.
Slipp avhärda plantor
Plantor som du förkultiverar inomhus måste avhärdas, alltså vänjas vid vind, sol och kyla i en veckolång process. Kallsådda plantor har vuxit upp utomhus hela tiden. De blir knubbiga, kompakta och starka och slipper i stort sett den tuffa processen att avhärda plantor. Du får normalt sett färre plantor, men de är robusta.
Planera vårens utplantering i förväg
När våren kommer kan glasslådorna explodera av små plantor. Undvik paniken när allt ska skolas om. Rita upp dina pallkragar i Odlis layout-planerare redan nu i vinter, så vet du exakt hur många plantor av varje sort du har plats för när det är dags för utplantering.
Vill du börja planera inför nästa säsong? Testa Odlis gratis →